Åtgärderna för att bromsa utlåningen av bolån och därigenom också boprisökningarna blir allt fler. Sedan tidigare finns regler om bolånetak och amorteringskrav, och nu aviserar Finansinspektionen att man har för avsikt att utreda vad som kan kallas räntetvång. Det följer av en intervju med generaldirektör Erik Thedéen i SvD.
Räntetvång – en idé från Israel
Idén med räntetvång, som Finansinspektionen har hämtat från Israel, är att det inte ska vara möjligt för en bolånetagare att ha rörlig ränta på hela sitt bolån. Istället ska det finnas krav på att en del av totalbeloppet ska löpa med bundna räntor.
Det är oklart exakt hur regleringen i Israel ser ut, till exempel med procentsatser för hur stor andel av lånen som ska vara bundet, och vilka effekter den har fått. Finansinspektionen har meddelat att man under våren kommer att komma ut med en analys av det israeliska systemet och hur det skulle kunna tillämpas i Sverige.
Finansinspektionen är oroad
Att Finansinspektionen på allvar utreder möjligheten att tvinga bolånetagare att binda delar av sina bolån – vilket de facto är en inskränkning på avtalsfriheten – tyder på att myndigheten är mycket oroad över den ökade belåningen och de stigande bostadspriserna. Fortfarande är det emellertid så att myndigheten ser en reglering om ett skuldkvotstak som det primära verktyget för att minska skuldsättningen.
I tidigare kommunikation från Finansinspektionen har meddelats att ett skuldkvotstak ska formuleras på så vis att den som tar ett nytt bolån ska begränsas i sitt låneutrymme utifrån den disponibla årsinkomsten. Exakt hur beräkningarna av inkomsten ska göras är fortfarande öppet för debatt, men det är tydligt att det inte är den totala årsinkomsten (efter skatt) som är i centrum, utan ett lägre belopp än så.
De siffror som nämns i sammanhanget är sex gånger respektive åtta gånger den disponibla inkomsten. Om en reglering kring skuldskvottak skulle införas skulle alltså ingen ha möjlighet att ta ett bolån på mer än sex alternativt åtta gånger inkomsten. Det skulle förmodligen inte ge några större verkningar utanför storstäderna, men bomarknaden i exempelvis Storstockholm skulle förmodligen automatiskt kylas ned något.
Att införa ett skuldkvotstak för bolån är en process som tar lång tid. Finansinspektionen har visserligen nyligen fått ett utökat mandat att på eget initiativ införa regleringar för att skyndsamt komma tillrätta med obalanser på finansiella marknader, men ett skuldkvotstak är en sådan omfattande reglering att några snabba åtgärder enligt mandatet inte kan genomföras. En ny reglering ligger förmodligen minst två år framåt i tiden.