Liberalerna anser att det är nödvändigt att regeringen gör verklighet av tankarna om en sänkning av ränteavdraget och därigenom lägger ett konkret förslag så fort som möjligt. För att motverka negativa effekter på privatekonomin föreslås också att skatten på inkomst sänks. Detta följer av en debattartikel i Dagens Industri.

Förslag om sänkning till 20%

Idag är ränteavdraget 30%, men enligt Liberalernas förslag bör siffran sänkas till 20%. Anledningen till att partiet upplever det som nödvändigt att sänka avdraget är att man anser att det krävs en större åtgärd för att dämpa boprisökningen, och det snabbt.

Enligt debattartikeln, som är signerad partiets ekonomiskpolitiska talesperson Mats Persson, bör avdraget sänkas med de tio procentenheterna under en period av tio år. Det handlar alltså inte om en drastisk sänkning på kort tid.

Sänkta inkomstskatter

Liberalernas uppmaning till regeringen kommer emellertid också med ett tillägg. Om regeringen lägger ett förslag om att trappa ned ränteavdraget kräver Liberalerna att inkomstskatterna sänks för att motverka de negativa privatekonomiska effekterna. Idén är alltså att den enskilde bolånetagaren inte ska drabbas i någon större utsträckning av att ränteavdraget sänks. Liberalerna vill komma åt de ständiga boprisökningarna, inte försämra det privatekonomiska läget för bolånetagarna.

En del i ett bostadspolitiskt paket

Mats Perssons debattartikel är ett första utspel i partiets arbete med att ta fram ett bostadspaket. Förutom förslaget om ränteavdraget avser Liberalerna att lägga fram förslag även kring reavinstbeskattning och andrahandsuthyrning.

Partiet vill bland annat ta bort tak för uppskov av betalning av reavinstskatt vid försäljning av bostad och införa mer generösa regler kring andrahandsuthyrning. Båda förslagen syftar till att öka rörligheten på bostadsmarknaden, detta särskilt för unga vuxna.

Om ränteavdraget och bostadsmarknaden

Regleringen kring ränteavdraget innebär att den som betalar räntekostnader för lån och krediter får göra avdrag med 30% av totalkostnaderna mot i första hand ränteinkomster och i andra hand inkomst av tjänst. Regeln om 30 procents avdrag infördes i och med skattereformen i början av 1990-talet.

Det är framför allt för bolån som frågan om ränteavdrag är som känsligast. Avdraget gör att en bolånetagare i praktiken får rabatt på sitt bolån, vilket kan göra att en bostadsspekulant blir beredd att betala mer för en bostad. Detta i kombination med låga räntor kan ge upphov till de kraftiga prisökningar på villor och bostadsrätter som vi har sett de senaste åren.

Inom majoriteten av partierna sker idag diskussioner kring åtgärder för hur boprisökningarna ska kunna dämpas. Just en nedtrappning av ränteavdraget är det generellt sett mest populära förslaget. Ett annat är införande av skuldkvotstak. Ett annat förslag är att tvinga alla bolånetagare att binda en viss del av sina bolån.