Finansinspektionen (FI) är förvaltningsmyndighet och tillsynsmyndighet för alla finansiella marknader och verksamheter i Sverige. Det är till exempel FI som granskar banker och kontrollerar att bolåneföretag, kreditbolag och finansbolag agerar i enlighet med lagstiftning.
FI har också uppgifter när det gäller att övervaka de finansiella marknaderna och identifiera eventuella problem och hot. I den här rollen har FI de senaste åren varit i stort fokus vad gäller utlåningen i form av bolån till privatpersoner. Det var till exempel Finansinspektionen som beslutade om det amorteringskrav för bolån som trädde i kraft i juni nu i år.
Nu är signalen från regeringen att FI ska få fler och ökade befogenheter. Det framgår av ett meddelande från Finansdepartementet daterat den 26 oktober.
Snabbare åtgärder mot obalanser
I Finansdepartements pressmeddelande framgår att regeringen har för avsikt att utvidga Finansinspektionens möjligheter att snabbt på eget initiativ vidta åtgärder på vissa finansiella marknader. Som exempel nämns ”hushållens skuldsättning” och det är förmodligen det regeringen kommer att fokusera mest på när den nya regleringen klubbas igenom inom kort.
Idén med att lägga över mer ansvar på Finansinspektionen är att det då kan gå snabbare att införa nya krav. I stället för att ärendet ska gå den långa vägen genom riksdagen, kan Finansinspektionen ta fram förslag på nya krav eller andra åtgärder som regeringen sedan får ta ställning till. Om regeringen godkänner myndighetens förslag, beslutas sedan om föreskrifter som har i princip samma status som lag.
Samtidigt som FI får mandat att snabbt så att säga ”rycka in” vid obalanser på finansiella marknader, förhindras också situationer liknande den som blev fallet med amorteringskravet då beredningen och beslutsprocessen drog ut på tiden.
Regeringens förslag kommer att presenteras i en promemoria som inom kort kommer att gå ut på remiss.
Vad kan bli nästa steg?
Att regeringen lägger fram detta förslag innebär inte automatiskt att det inom en nära framtid kommer att införas fler krav och villkor som begränsar möjligheten att låna till bostad. Samtidigt finns det skäl att tro att förslaget är ett förberedande steg för att det, om behov uppstår, ska bli lättare att införa ett skuldkvotstak för bolån.
Skuldkvotstak anses generellt vara nästa steg i att begränsa den ständigt ökande utlåningen för finansiering av bostäder. Idén är att den som vill ta ett bolån inte får låna mer än en viss multipel av årsinkomsten. Det kan till exempel handla om kvoter på 8 till 1 eller 6 till 1.